Vid förbundsmötet 2020 beslutades att ”pensionsfrågan med de utmaningar och möjligheter vi står inför på kort och lång sikt ska grundligt utredas”.
Förbundsstyrelsen gav kansliet i uppdrag att genomföra utredningen. Kansliet har haft stöd från OFR:s kansli.
Den allmänna pensionen är helt avgörande för den totala pensionens nivå. Historiskt sett har de flesta tjänstepensionsavtal haft som grund att den allmänna pensionen är 60 – 70 % av slutlönen livslångt från 65 års ålder. Utredningen har funnit att den allmänna pensionen efter de förändring som skett succesivt inte kommer bli 60 % av slutlönen, utan för stora grupper snarare enbart 40 – 50 %. Skälet till detta är framförallt regler som införts för att möta den ökade medellivslängden samt att pensionsavgiften i praktiken endast är 17,21 % istället för beslutade 18,5 %.
Tjänstepensionen är tänkt som en komplettering till den allmänna pensionen och från början tänkt att tillsammans med allmän pension ge individen en total pension om 70 – 80 % av slutlön. Tjänstepensionen skulle därvid ge minst 10 % livslångt från pensionsdagen.
Den allmänna pensionen förväntas dock succesivt bli lägre och yrkesofficerarna drabbas därmed av totalt sett sjunkande pensionsnivåer.
Utredningen anser att PA 16 genom sin avdelning 1 generellt sett är ett modernt pensionsavtal som främjar längre arbetsliv och omhändertar effekterna av den ökade medellivslängden. Yrkesofficerarnas pensionsålder anpassades också i och med PA 16 till utvecklingen i samhället. PA 16 är ett premiebaserat system som bygger på livsinkomst samt har en reglerad tidigaste uttagsålder som följer riktåldern i det allmänna pensionssystemet.
Utredningen visar dock att förändringarna i allmän pension i kombination med avdelning 1 respektive avdelning 2 i PA 16 kommer ge vissa personalrelaterade problem längre fram. I perioden 2049 – 2053 kommer det inte vara möjligt för yrkesofficerare att ta ut allmän pension och därmed inte heller att pensionera sig för att lämna sin plats till förmån för aspiranter ur senare årskullar.
Utredningen menar att det finns skäl att ifrågasätta om PA 16 avdelning 1 blev ett för stort steg avseende lämpligaste pensionsålder för yrkesofficerare. Trots trolig ökad arbetsförmåga efter 55 år för flygförare respektive 61 år för gemene yrkesofficer bedömer utredningen att pensionsåldern inte motsvarar Försvarsmaktens behov av medarbetare i ”stridande förband”. En bedömning är att cirka 55 – 60 år (flygförare) respektive 61 – 65 år (gemene yrkesofficer) kan vara en rimlig kompromiss mellan samhällets behov, individens förmåga och behov samt FM behov.
Även om en andel av yrkesofficerarna fortsatt kommer vara kvar i PA 16 avdelning 2 menar utredningen att det är en rimlig övergångstid innan PA 16 avdelning 1 får genomslag.
Utredningen har funnit att PA 16 avdelning 2 behöver en handpåläggning i några delar. Födda -84, 85, 86 och -87 kommer få problem med sin försörjning när de blir 65 år. Utifrån nuvarande prognoser kommer de inte kunna ta ut sin allmänna pension förrän de fyller 66 år och har därmed ett år (65 – 66 år) som de i mångt och mycket kommer bli utan tillräcklig pension att leva på.
Problematiken för födda – 84, 85, 86 och 87 kan omhändertas genom att möjligheten till frivillig förskjutning av uttagstid för officerspensionen blir en rättighet.
Nuvarande pensionsvillkor kommer påverka Försvarsmaktens åldersstruktur. Från 2049 när nuvarande möjlighet att gå i pension vid 61 år upphör kommer andelen 45 år eller äldre snabbt öka.
Utredningen har funnit att det i övriga europeiska länder finns en acceptans för att yrkesofficerare bör ha en lägre pensionsålder än arbetstagare i allmänhet utifrån yrkets höga krav avseende fysisk och psykisk funktionsförmåga. Vidare att den tidigare pensionsåldern inte ska innebära en försämrad pensionsnivå jämfört med övriga arbetstagare.
Senast uppdaterat: 2024-09-16
