Sjukdom

Här kan du läsa mer om dina rättigheter och skyldigheter när du är sjukskriven från arbetet.

När en du blir sjuk och därför inte kan arbeta, ska du snarast möjligt anmäla detta till din chef.

När du återgår i arbete skall du lämna en skriftlig försäkran till din chef om att du på grund av sjukdom helt eller delvis inte har kunnat arbeta.

Arbetsgivaren är inte skyldig att betala ut sjuklön innan anmälan och skriftlig försäkran har gjorts av dig.

Du ska från och med dag åtta i en sjukperiod kunna styrka din sjukdom med ett intyg från läkare eller tandläkare. Intyget ska visa att du helt eller delvis är oförmögen att arbeta samt ange sjukperiodens längd.

Om det finns särskilda skäl kan arbetsgivaren begära att du skall lämna läkar- eller tandläkarintyg

Arbetsgivaren kan också begära att läkar- eller tandläkarintyg ska vara utfärdade av den läkare eller tandläkare som arbetsgivaren anvisar.

Med särskilda skäl avses samma grunder som försäkringskassan tillämpar.

Sjuklön betalas inte ut för den första sjukdagen i en sjuklöneperiod. Den kallas karensdag.

Försvarsmakten har oregelbunden arbetstid därför hanteras karensdagen på följande sätt.

Sjuklön ska alltid vara en femtedel av den genomsnittliga veckoarbetstiden. Detta under förutsättning att du varit frånvarande på grund av sjukdom under en femtedel av den genomsnittliga veckoarbetstiden (vid 40-timmarsvecka i åtta timmar).

Om inte din sjukfrånvaro uppgår till en femtedel av den genomsnittliga veckoarbetstiden betalas inte någon sjuklön ut för den faktiska tid, till exempel fem timmar, du varit frånvarande på grund av sjukdom.

De första åtta timmarna motsvarar således ett karensavdrag.

Detta innebär att om du har en genomsnittlig arbetstid per vecka på 40 timmar betalas sjuklön ut från och med den nionde timmen av sjukfrånvaron oberoende av när du går hem under arbetsdagen.

Eftersom sjuklön ska betalas ut efter att du varit frånvarande på grund av sjukdom under en femtedel av den genomsnittliga veckoarbetstiden blir det kvotberäkning av löneavdraget om den genomsnittliga veckoarbetstiden understiger 40 timmar.

Dag 1–14
Dag 1 är karensdag, 8 timmar räknas schablonmässigt bort oavsett hur mycket eller lite du skulle ha arbetat den dagen då du anses ha oregelbundet förlagd arbetstid som anställd i Försvarsmakten.

Dag 2–14 görs timavdrag. 

Är du planerad att arbeta exempelvis med 12 timmar så får du också ett avdrag på 12 timmar.

Har du en tjänstgöringsfri dag så blir avdraget 0 timmar.

Därefter får du 80 procent av din faktiska inkomstförlust i sjuklön.

Dag 15–365
Du får sjukpenning från Försäkringskassan om du varit sjuk i 14 dagar och inte längre får sjuklön från arbetsgivaren.

Sjukpenningen du får motsvarar 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst upp till 7,5 prisbasbelopp. År 2015 motsvarar 1 prisbasbelopp 44 500 kr.

Har du en årslön upp till 7,5 prisbasbelopp (basbeloppstaket) får du utöver sjukpenningen ett sjukpenningtillägg om 10 procent av lönen från arbetsgivaren.

Har du en årslön över basbeloppstaket får du utöver sjukpenningen 10 procent av lönen på lönedelarna upp till basbeloppstaket (7,5 prisbasbelopp) och 87,6 procent på lönedelar över basbeloppstaket från arbetsgivaren.

Om en ny sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar från det en tidigare sjukperiod avslutats, betraktas den som en fortsättning på den tidigare sjukperioden när det gäller karensdag, ersättningens storlek och sjuklöneperiodens längd.

Om du under de senaste 12 månaderna haft 10 karensdagar, görs vid nästkommande sjukperiod ett sjukavdrag för den första sjukfrånvarodagen med 20 procent på samma sätt som gäller för resten av sjuklöneperioden.

Om du enligt beslut av försäkringskassan på grund av medicinska skäl redan från första ersättningsdagen är berättigad till förhöjd sjukpenning, görs sjukavdrag för den första sjukfrånvarodagen med 20 procent på samma sätt som gäller för resten av sjuklöneperioden.

Om du har sjukersättning eller aktivitetsersättning på grund av en godkänd arbetsskada och därför också har arbetsskadelivränta görs ett helt löneavdrag. Vid partiell arbetsskadelivränta görs partiellt löneavdrag i motsvarande mån.

Du har rätt till kostnadsersättning för viss sjukvård och vissa läkemedel.

Rätten till ersättning dras in om du inte begärt ersättning av arbetsgivaren senast två år efter den dag då du hade utgiften.

Du som är ledig med helt löneavdrag har rätt till sjukvårdsersättning

En förutsättning för att dina kostnader skall ersättas är att du registrerat inköpen via apoteket i ditt högkostnadssaldo eller högkostnadskort. Det är också viktigt att du kan redovisa kvitton för arbetsgivaren enligt Försvarsmaktens instruktioner på Emilia.

Dina kostnader för medicin och läkemedel som omfattas av läkemedelsförmåner enligt lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner ersätts av arbetsgivaren.

Dina kostnader för läkarvård, tandvård i form av oralkirurgisk behandling samt psykologbehandling ersätts av arbetsgivaren med högst 95 kronor per besök.

Med läkarvård avses

Med oralkirurgisk behandling avses behandling som utförs på sjukhus eller vid odontologisk fakultet.

Med psykologbehandling avses behandling som, efter remiss av läkare, ges av legitimerad psykiater, legitimerad psykolog eller legitimerad psykoterapeut.

Dina kostnader för sjukgymnastiskbehandling ersätts av arbetsgivaren med högst 55 kronor per besök.

Med sjukgymnastiskbehandling avses behandling som, efter remiss av läkare, ges av legitimerad sjukgymnast.

Om du behövt sjukhusvård ersätts du av arbetsgivaren med högst 70 kronor/vårddag.

Om du insjuknar vid tjänsteresa och förrättning utomlands, ersätter arbetsgivaren skäliga och om möjligt styrkta kostnader för sjukvård, tandvård och läkemedel.

 För information om sjukpension, läs mer på sidan Pension/Sjukpension