Publicerad: 2024-10-10
Sedan en månad pågår förhandling mellan Officersförbundet och Försvarsmakten om årets rals. Just nu återstår en hel del arbete för att ett nytt avtal ska komma på plats.
Officersförbundet och Försvarsmakten är överens om att tillämpa samma metod som förra året. Samtliga förband har därför partsgemensamt skickat in underlag med sina ekonomiska behov utöver det så kallade märket.
– De flesta förband har skickat in underlag som pekar på ett stort behov av ytterligare ekonomiska satsningar för att kunna kompetensförsörja sina förband och motivera individer att stanna kvar i Försvarsmakten. Officersförbundet och Försvarsmakten fortsätter att diskutera hur behovet ska kunna omhändertas, säger Susanne Hultgren, Officersförbundets förhandlingschef.
Rals-avtalet som förhandlas är för myndigheten Försvarsmakten, men det finns också ett övergripande rals-avtal för alla myndigheter inom staten. Enligt det avtalet ska myndigheterna utgå från vilka behov som finns och om Officersförbundet och Försvarsmakten inte kan komma överens om dessa behov kan parterna begära konsultation från parterna på central nivå inom staten.
– Varje år som Officersförbundet har förhandlat om rals har haft sina utmaningar, men det är sällan som utgången känns så osäker som i år, säger Susanne Hultgren.
Steg 1: Fackförbund och arbetsgivare på OrgE-nivå tar fram ett underlag med vad de anser att de har för ekonomiska behov och lämnar in underlaget till parterna på försvarsmaktsnivå. Arbetet utgår från förbandets lönemålbilden och kan innehålla åtgärder både på kort och lång sikt.
Steg 2: Fackförbund och arbetsgivare på försvarsmaktsnivå förhandlar fram ett nytt avtal som innehåller den ekonomiska ramen för alla OrgE. Den ekonomiska ramen bör ta hänsyn till det inlämnade underlaget och myndighetens totala ekonomi.
Steg 3: Fackförbund och arbetsgivare på OrgE-nivå förhandlar utifrån den ekonomiska ramen de har fått och sätter lönehöjningar på individer.
Av alla sektorer i Sverige är den svenska industrin den internationellt mest konkurrensutsatta. För att inte minska dess konkurrenskraft, som har stor betydelse för Sveriges ekonomiska välstånd, väljer andra sektorer bland annat staten att utgå från hur industrins kollektivavtal ser ut i sina förhandlingar. Industrisektorn sätter på så vis ”märket” vad gäller hur mycket lönerna i Sverige i snitt ska öka. Märket är inte en lag, utan mer som en riktvärde som övriga sektorer förhåller sig till. Märket i år är 3,3 procent.
Försvarsmaktens lönestruktur – ramverk som används för att arbeta med personalens lön utifrån arbetsområde och BESTA-nivå. Lägsta eller högsta lön bör ses som värden som ger en riktning för vad personalen ska ha i lön.
Arbetsområde 24 (militärt arbete) – det arbetsområde som majoriteten av förbundets medlemmar tillhör.
BESTA (BEfattningsgruppering för STAtistik) – klassificeringssystemet för att sätta lön utifrån arbetsområde och befattning. Besta-nivå avser befattningens ansvar, självständighet, samt kunskaper och erfarenheter.
Lönebild – en ögonblicksbild över hur lönerna för alla ser ut på ett OrgE.
Lönemålbild – målbild för hur lönerna för alla på ett OrgE ska utvecklas.
Lönemålbildsarbete – arbete för att nå lönemålbilden.
