Publicerad: 2026-06-10
Efter publiceringen av vår gemensamma debattartikel tillsammans med Polisförbundet och Tull-Kust har vi uppmärksammats på att rubrik och ingress kan ge intrycket att artikelns huvudbudskap är att Försvarsmakten generellt inte förmår behålla sin personal. Rubrik och ingress är tidningens ansvar och inte vår formulering. Det är inte den bild vi avsåg att förmedla.
Debattartikelns bredare poäng står fast: Sverige stärker sin beredskap, bygger ut försvaret, polisen, tullen och kustbevakningen – och då måste staten också säkra människorna som ska göra jobbet.
För Officersförbundets del handlar detta inte om att rikta kritik mot Försvarsmakten som myndighet.
”Försvarsmakten gör ett omfattande arbete i ett mycket krävande säkerhetsläge, med stora krav på tillväxt, Natoanpassning och stärkt operativ förmåga. Myndigheten växer och statistiken ger inte stöd för bilden av en generell personalflykt bland de militärt anställda”, säger förbundsordförande Stefan Morin.
”Det vi pekar på är de statliga ramarna för kompetensförsörjningen. Om Sverige ska bygga försvarsförmåga, stärka gränsskyddet och öka den samlade beredskapen behöver berörda myndigheter bättre möjligheter att arbeta strategiskt med kompetensförsörjning, lönestruktur och villkor”.
För Försvarsmakten handlar utmaningen inte bara om att behålla personal. Minst lika viktigt är att klara inflödet av ny personal, bygga erfarenhet över tid och säkerställa det kompetensdjup som krävs i en växande krigsorganisation.
”Militär kompetens kan inte köpas färdig på arbetsmarknaden. Den byggs genom utbildning, övning, tjänstgöring och erfarenhetsöverföring. Därför måste staten ge Försvarsmakten långsiktiga verktyg att rekrytera, utveckla och behålla rätt kompetens”, säger Stefan Morin.
Det är här Arbetsgivarverket och den statliga arbetsgivarpolitiken har en viktig roll. Myndigheter som Försvarsmakten, Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen behöver kunna använda löner och villkor mer strategiskt när uppdragen växer och konkurrensen om arbetskraften ökar.
”Vi står bakom den svenska modellen. Men modellen måste också kunna hantera att vissa samhällsbärande verksamheter har särskilda kompetensbehov som ytterst påverkar Sveriges säkerhet. Det är inte en fråga vid sidan av beredskapen. Det är en del av beredskapen.”
