Publicerad: 2024-12-05
Sedan tre månader pågår förhandling mellan Officersförbundet och Försvarsmakten om årets rals. Fortfarande återstår en del arbete innan parterna kan skicka ut ett färdigt avtalsunderlag till förbanden.
Som förbundet har informerat om tidigare har samtliga förband partsgemensamt skickat in underlag med sina ekonomiska behov. Underlaget pekar på att det finns stora behov av extra satsningar utöver det så kallade märket. De största behoven finns för arbetsområde 24 (militärt arbete) och arbetsområde 60 (teknisk tjänst).
– Det är arbetsgivaren och föreningarna på förbanden som i underlaget har gjort en bedömning av vilka ekonomiska behov de har för att kunna kompetensförsörja verksamheten. Vi arbetar fortfarande för att de behoven ska bli tillgodosedda, men arbetsgivaren har en uppfattning att de äskade behoven inte är möjliga att tillmötesgå och hänvisar till det så kallade ”märket” för årets revision, säger Susanne Hultgren, Officersförbundets förhandlingschef.
De senaste åren har det utöver märket gjorts satsningar för att höja lägsta löner för yrkesofficerare, gruppbefäl, soldater och sjömän samt högre chefer. Det har också gjorts satsningar i form av så kallade följdjusteringar för de individerna med cirka tre-tio års erfarenhet, på flygförare och andra områden utifrån vad arbetsgivaren och föreningarna på förbanden har ansett att de har för behov.
– Utifrån de senaste årens satsningar har Försvarsmakten tagit steg i rätt riktning, men det betyder inte att vi kan luta oss tillbaka och tro att arbetet är klart. Det finns höga förväntningar på årets rals hos personalen och med goda anledningar. När Sverige och Försvarsmakten satsar på tillväxt, stöd till Ukraina och nytt medlemskap i Nato måste man också satsa på personalen som ska lösa alla dessa uppgifter, säger Stefan Morin, Officersförbundets förbundsordförande.
Stefan Morin, Officersförbundets förbundsordförande
Steg 1: Fackförbund och arbetsgivare på OrgE-nivå tar fram ett underlag med vad de anser att de har för ekonomiska behov och lämnar in underlaget till parterna på försvarsmaktsnivå. Arbetet utgår från förbandets lönemålbilden och kan innehålla åtgärder både på kort och lång sikt.
Steg 2: Fackförbund och arbetsgivare på försvarsmaktsnivå förhandlar fram ett nytt avtal som innehåller den ekonomiska ramen för alla OrgE. Den ekonomiska ramen bör ta hänsyn till det inlämnade underlaget och myndighetens totala ekonomi.
Steg 3: Fackförbund och arbetsgivare på OrgE-nivå förhandlar utifrån den ekonomiska ramen de har fått och sätter lönehöjningar på individer.
Av alla sektorer i Sverige är den svenska industrin den internationellt mest konkurrensutsatta. För att inte minska dess konkurrenskraft, som har stor betydelse för Sveriges ekonomiska välstånd, väljer andra sektorer bland annat staten att utgå från hur industrins kollektivavtal ser ut i sina förhandlingar. Industrisektorn sätter på så vis ”märket” vad gäller hur mycket lönerna i Sverige i snitt ökar. Märket är inte en lag, utan mer som en riktvärde som övriga sektorer förhåller sig till. Märket i år är 3,3 procent.
Försvarsmaktens lönestruktur – ramverk som används för att arbeta med personalens lön utifrån arbetsområde och BESTA-nivå. Lägsta eller högsta lön bör ses som värden som ger en riktning för vad personalen ska ha i lön.
Arbetsområde 24 (militärt arbete) – det arbetsområde som majoriteten av förbundets medlemmar tillhör.
BESTA (BEfattningsgruppering för STAtistik) – klassificeringssystemet för att sätta lön utifrån arbetsområde och befattning. Besta-nivå avser befattningens ansvar, självständighet, samt kunskaper och erfarenheter.
Lönebild – en ögonblicksbild över hur lönerna för alla ser ut på ett OrgE.
Lönemålbild – målbild för hur lönerna för alla på ett OrgE ska utvecklas.
Lönemålbildsarbete – arbete för att nå lönemålbilden.
