Publicerad: 2024-03-01
Medlemskapet stärker stabiliteten och säkerheten i närområdet och i Nordeuropa. Under de kommande tio åren ska Sverige fylla på med omkring 250 officerare till olika staber inom Nato.
Förutom dessa officerare kan det bli fråga om ytterligare personal och på sikt är det därför troligt att antalet kommer att öka. Sverige har idag brist på officerare. Försvarsmakten kommer att behöva arbeta både med att rekrytera och behålla den personal som finns. Stefan Morin, förbundsordförande i Officersförbundet, svarar på frågor om vad medlemskapet i Nato innebär.
– Det innebär en mängd olika saker. Bland annat att tjänstgöring inom Nato nu är en del av yrket. Något som många av våra medlemmar ser fram emot, men som också ställer stora krav både på Försvarsmakten och individens privatliv. Även personalen på hemmaplan påverkas av integreringen i Nato. Allt ska nu fungera inte bara i det nationella försvaret, utan även integreras sömlöst i Natos strukturer. Det kan bland annat handla om informationshantering, logistik, ledningssystem och stridsteknik.
– Alla medlemmar kommer på något sätt bli berörda av att vi nu kliver in i Nato. Gällande bemanning inom Nato kommer det initialt handla om stabsofficerare i olika Nato-staber och en armébataljon i Lettland inom ramen för Natos FLF-koncept, Nato Forward Land Forces.
– Absolut! Svensk militär personal har ett högt internationellt anseende och är verkligen en efterfrågad kompetens. Sveriges tidigare engagemang med det individuella partnerskapet och värdlandsstödet gör oss väl förbereda för medlemskapet. Utöver det har Försvarsmakten i många år övat och deltagit i skarpa insatser bland annat i KFOR och ISAF med Nato. Det utmaningar som nu stundar är att få till avtal som gör det attraktivt att tjänstgöra utomlands i olika Natobefattningar. Dessutom måste vi fortsätta arbetet med stödet till Ukraina och tillväxten på hemmaplan. Nu gäller det att värna om personalen samtidigt som vi växlar upp!
