Publicerad: 2022-12-01
Runtom på förbanden pågår nu MBL-förhandlingar kring de individer som inte frivilligt vill byta personalkategori i samband med det slutliga införandet av trebefälssystemet (3BS). Samtidigt hör många medlemmar av sig till Officersförbundets medlemsjour för att ställa frågor och uttrycka sin oro. – Det är helt klart att det här är ett beslut som både berör och upprör, säger Martin Sachs som är chef över medlemsjouren.
Mot den bakgrunden kan det finnas skäl att rekapitulera historien bakom beslutet och vad som händer just nu.
Införandet av ett flerbefälssystem inleddes redan 2008 (då som ett tvåbefälssystem) och tanken var att yrkesofficerare självmant skulle välja att byta personalkategori – omgalonera – sig från officer till specialistofficer om de tjänstgjorde på en specialistofficersbefattning. Men Försvarsmakten lyckades inte nämnvärt med att förklara nyttan med att byta kategori:
I en intervju med Officerstidningen våren 2021 uppgav Peter Tagesson, som då var ordförande i den arbetsgrupp som tog fram beslutsförslaget, att bara ungefär 600 officerare valt att växla och bli specialistofficerare. ”Frivilligheten har inte levererat”, konstaterade Försvarsmaktens dåvarande personaldirektör Klas Eksell i den direktsändning på Youtube som Officersförbundet genomförde innan ÖB skulle fatta sitt beslut i maj 2021.
Inför beslutet genomförde Officersförbundet en medlemsundersökning som visade att en majoritet av de som svarat var emot en tvingande omgalonering, inte minst för att det riskerar att skada trovärdigheten för trebefälssystemet.
– Medlemmarna gav också uttryck för oro över löneutvecklingen och karriär- och utvecklingsmöjligheter för specialistofficerarna. Vi tyckte därför att arbetsgivaren först skulle omhänderta de frågorna, men av någon anledning var man väldigt ivrig med att få det här på plats. Det är lite märklig eftersom man höll ett, minst sagt, makligt tempo under de första 13 åren med ett flerbefälssystem, säger Officersförbundets ordförande Lars Fresker.
I den samverkan som föregick beslutet förklarade sig Officersförbundet oeniga, bland annat mot bakgrund av resultatet från medlemsundersökningen, som också delgavs Försvarsmakten. Trots det valde ÖB att gå vidare med sitt beslut som innebär att samtliga yrkesofficerare ur tidigare befälssystem (NBO) upp till major eller örlogskaptens grad ska ha fått en inriktning om fortsatt utveckling som officer eller omgalonerats till specialistofficer senast den första januari 2023 (vissa undantag kan komma att göras efter särskild prövning av försvarsgrenschef).
Officersförbundet lät utreda huruvida det var arbetsrättsligt och förvaltningsrättsligt möjligt för Försvarsmakten att fatta det här beslutet. Med hjälp av flera experter studerades bland annat flera domar från arbetsdomstolen (AD). Slutsatsen blev att myndigheten med mycket stor sannolikhet skulle kunna byta personalkategori på ett antal individer mot deras vilja. I andra fall var det tveksamt och i vissa fall sannolikt inte möjligt.
– Arbetsgivarens rätt att arbetsleda sina medarbetare är vidsträckt, konstaterar Peter Löfvendahl som är förbundssekreterare på Officersförbundet och den som ansvarat för att hålla samman förbundets arbete. Men en viktig slutsats blev ändå att varje enskilt fall måste prövas individuellt.
Många medlemmar har redan frivilligt låtit sig arbetsledas till översergeanter eller fanjunkare. Vissa har till och med påbörjat den högre specialistofficersutbildningen för att sedan utnämnas till förvaltare, men för de som vägrat pågår nu MBL-förhandlingar runt om på förbanden. När förhandlingarna är avslutade kan arbetsgivaren sedan fatta sitt beslut, även om facket sagt nej.
– Ja, så är regelverket utformat. Vi har ingen veto-rätt men om vi fortfarande anser att ett beslut är felaktigt kan vi välja att påkalla en tvist. Det måste vara gjort inom fyra månader efter avslutad förhandling.
Men om förbundet kommer att begära tvist på något ärende är inte klart ännu. Det rör sig nämligen om flera hundra fall.
– Vi håller på att titta på det just nu. Som vi tidigare informerat är möjligheten att tvista och få en bestående förändring av beslutet att byta personalkategori väldigt begränsad. Lagen skyddar mot uppsägning men skyddet mot dåliga arbetsgivarbeslut i övrigt är näst intill obefintligt, säger Peter Löfvendahl.
Om Officersförbundet förlorar även tvisteförhandlingarna kan frågan om tvingande byte av personalkategori komma att avgöras i AD.
– Då kommer vi i sådana fall välja ut något eller några fall som på något vis sticker ut för att låta AD pröva hur långt arbetsledningsrätten sträcker sig.
Vad skulle då hända om AD gav Officersförbundet rätt?
– Det är en hypotetisk fråga. Men det är långt ifrån solklart att alla som tvingats gå från officer till specialistofficer får byta tillbaka igen. Juridiken är ju, som bekant, sällan helt svart eller vit, konstaterar Peter Löfvendahl.
I kommande nummer av Officerstidningen blir det mer om det slutliga införandet av trebefälssystemet. Tidningen landar i medlemmarnas brevlådor veckan före jul.
