Publicerad: 2021-09-27
ÖB bortsåg från Officersförbundets råd
Under fredagen fattade ÖB beslut om tvingande omgalonering från officer till specialistofficer för löjtnanter och kaptener som är utbildade i NBO-systemet. Officersförbundet hade gett honom rådet att det skulle vara fortsatt frivilligt och när frågan formellt samverkades tidigare i veckan förklarade sig samtliga arbetstagarorganisationer oeniga.
– Jag är besviken. Jag hade verkligen hoppats att ÖB skulle ta intryck av våra argument och vad våra medlemmar framfört i den medlemsundersökning som vi genomfört, säger Officersförbundets ordförande Lars Fresker.
Beslutet innebär att samtliga yrkesofficerare ur tidigare befälssystem upp till major eller örlogskaptens grad ska ha fått en inriktning om fortsatt utveckling som officer eller omgalonerats till specialistofficer senast den första januari 2023 (vissa undantag kan komma att göras efter särskild prövning).
Inför beslutet genomförde Officersförbundet en medlemsundersökning som visade att en majoritet av de som svarat var emot en tvingande omgalonering, inte minst för att det riskerar att skada trovärdigheten för trebefälssystemet.
– Medlemmarna gav också uttryck för oro för löneutvecklingen och karriär- och utvecklingsmöjligheter för specialistofficerarna. Vi tyckte därför att arbetsgivaren först skulle omhänderta de frågorna innan man genomförde det här, men av någon anledning förefaller man vara väldigt ivrig med att få det här på plats. Det är lite märklig eftersom man har hållit ett, minst sagt, makligt tempo under de första 13 åren med ett flerbefälssystem.
Officersförbundet har också lyft frågan om det rent arbetsrättsligt genom tvång går att byta personalkategori. I samband med införandet av den internationella tjänstgöringsskyldigheten 2010 fick nämligen alla officerare ett nytt beslut om anställning och där anställdes man antingen som officer eller specialistofficer. Förbundets inställning är att arbetsgivaren därmed inte ensidigt kan byta personalkategori.
Officersförbundets uppfattning är att varje beslut om ändring av personalkategori måste föregås av en noggrann process där dialog med individen sker. I processen måste också ingå att för varje individ pröva vilken arbetsledningsrätt Försvarsmakten har att fatta beslut om ändring av personalkategori.
Under torsdagen hölls därför ett möte mellan Officersförbundet och Försvarsmakten och vid mötet diskuterades om det utifrån arbetsrättslig praxis går att ta fram vägledning för bedömning av arbetsledningsrätten. Oavsett vägledning eller inte är det slutligen resultatet av den individuella bedömningen som prövas mot Försvarsmaktens arbetsledningsrätt.
– Det här är väsentligt för arbetsrätten och därför är dagens beslut olyckligt. Om vi släpper den här frågan befinner vi oss på ett sluttande plan där arbetsgivaren ensidigt kan ändra förutsättningarna i en anställning. Vi kommer därför fortsätta granska de arbetsrättsliga frågorna, säger Lars Fresker.
Det finns delar i ÖB:s beslut som är bra, bland annat har man tagit fasta på ett krav från Officersförbundet om en arbetsgrupp som ska följa den fortsatta implementeringen och det gläder Lars Fresker:
– Ja, verkligen och om genomförandet tas emot av berörda medarbetare såsom Försvarsmakten förutsätter så kommer huvuddelen att frivilligt byta personalkategori och tjänstegrad. Den avgörande skillnaden i vårt förslag är dock att det på individnivå inte finns något tvång utan om individen inte accepterar att byta så kvarstår denne som officer med officers grad. För det här är ju ett konstruerat problem som Försvarsmakten skulle kunna leva med. Om man nu velat det.
