Förbundets kansli har stängt vecka 29-30. Övriga veckor har kansliet öppet, men med lägre bemanning och lite längre svarstider.
Förbundets kansli har stängt vecka 29-30. Övriga veckor har kansliet öppet, men med lägre bemanning och lite längre svarstider.
Publicerad: 2018-09-27
Hur värderas frihet?
I veckan publicerades en debattartikel signerad Officersförbundet i Mariestads-Tidningen. Vi skriver att det nu är dags för politiken att ta försvarets personalkris på allvar, och att den viktigaste åtgärden är att våra medlemmars löner måste upp till en rimlig nivå.
Den svenska försvarsförmågan måste stärkas, det är en majoritet av våra beslutsfattare överens om. När röken nu lägger sig efter valet är det dags för en ny riksdag och regering att visa att de menar allvar. Och det är med försvarets akuta personalkris och låga löneläge för unga anställda man måste börja. Det menar Officersförbundet.
Det måste nu bli slut på skönmålning och undanflykter när det handlar om svensk försvarsförmåga och svensk försvarspolitik. Sanningen är den att våra medlemmar verkar i en försvarsmakt som i de allra flesta avseenden är en spillra av vad den en gång var.
”Försvarsmakten kommer att göra allt vi kan ned till sista man eller kvinna som står med vapen i hand”, sade ÖB Micael Bydén strax efter att han tillträtt 2015. Och visst är det så. Svensk militär är oerhört professionell, kunnig och plikttrogen. Skulle det värsta inträffa kan svenska folket räkna med att vi med alla till buds stående medel kommer att försvara Sverige, och är beredda att i det yttersta offra våra liv för att bevara vår frihet och vårt oberoende.
Men, pliktkänsla, kompetens och vilja räcker inte. Inte när vi är så få.
Personalförsörjningen i Försvarsmakten är i akut kris, och i dag går våra medlemmar på knäna. Leden gapar på många håll tomma och många av våra kamrater lämnar det militära yrket i ren frustration över hur situationen ser ut. En stor andel av officerarna går i pension inom några år och rekryteringen täcker i dag inte upp för de som försvinner.
Sverige är det land som lägger minst andel av sin försvarsbudget på personalkostnader sett till jämförbara länder, däribland samtliga Nato-länder. Tre av fyra yngre officerare har funderat på att sluta och lönen är den vanligaste orsaken till detta, visar vår medlemsundersökning.
I dag tjänar en soldat 19 000 kronor i månaden. Betydligt mindre än till exempel ett butiksbiträde eller restaurangpersonal utan tidigare yrkeserfarenhet. Soldatens chef, officeren, har en grundlön på 24 000. Detta efter tre års högskolestudier och/eller flera års militär erfarenhet, och med ett personal- budget- och materielansvar som ofta motsvarar det hos en vd på ett mindre bolag.
När det till och med inrättas beredskapsjobb där grundlönen är högre än för våra soldater och sjömän, då måste man ställa sig frågan – vad är vår frihet värd?
Menar våra politiker allvar så är det nu dags att visa det i konkret handling. Tillför de medel ÖB kräver, men tillför även riktade medel för att öka rekryteringen och minska utflödet av personal. Det behövs, utöver de pengar ÖB redan krävt, ett tillskott på cirka 325 miljoner kronor årligen för att kunna justera den militära personalens löner till en rimlig nivå.
Lönerna måste upp, så enkelt är det. Och när försvarsmaktsledningen inte är tydliga nog om detta måste vi vara det.
ÖB säger att personalen är Försvarsmaktens viktigaste resurs. Politiker, nu är det dags att ni ger honom medel och direktiv så att han också kan visa det.
