Varje år gör cirka 2000 officerare och soldater utlandstjänst. Många av dem har familjer och barn här hemma och 40 procent av dem vill inte att deras partner gör fler utlandstjänster, visar en undersökning som Synovate gjort på uppdrag av Officersförbundet.
Officersförbundet har låtit Synovate intervjuat drygt 900 personer som någon gång under de senaste två åren haft en anhörig som gjort utlandstjänst. Familjerna är i grunden positivt inställda till sina anhörigas tjänstgöring i Utlandsstyrkan. 54 procent hade innan utlandstjänsten genomfördes varit positiva eller mycket positiva till detta. Men denna siffra sjunker betänkligt efter att utlandstjänsten är genomförd och framför allt bland familjerna med små barn märks detta tydligt. 40 procent av dem är negativt inställda till fler utlandstjänster.
- Officerare och soldater som hunnit få lite yrkeserfarenhet men som fortfarande är unga, är de mest eftertraktade till utlandsinsatserna. Men många av dem har också små barn och detta är ett problem som vi måste börja diskutera. Utlandstjänsten innebär en svår prövning för den som blir lämnad ensam här hemma med småbarn, säger Lars Fresker, ordförande i Officersförbundet.
Bland barnfamiljerna finns ett stort behov av både psykosociala stödåtgärder och praktisk handräckning, till exempel hjälp med barnpassning, snöskottning, däckbyte och skötsel av hus. Nästan hälften av dem som hade små barn tillsammans med en officer eller soldat tvingades gå ner i arbetstid under tiden som utlandstjänsten pågick. 74 procent av familjerna med små barn saknade en utpekad kontaktperson inom Försvarsmakten dit de kunde ha vänt sig med sina frågor. 69 procent av dessa familjer hade önskat att Försvarsmakten hjälpt till att starta och administrera kontaktnätverk så de hade fått prata med andra som befann sig i samma situation som de själva.
- Utpekade kontaktpersoner och anhörignätverk är relativt enkla och billiga lösningar för att stötta de anhöriga under utlandstjänsten. Men även mer kostsamma lösningar måste sannolikt till, säger Lars Fresker.
Officersförbundets undersökning visar också att utlandstjänsten innebär både fysiska och mentala påfrestningar för de anhöriga här hemma. 42 procent av dem som var sammanboende med en officer eller soldat hade upplevt någon form av negativa fysiska eller psykiska besvär under tiden som utlandstjänsten pågick. Besvär som, för vissa anhöriga, fortsatte även efter utlandstjänsten. 21 procent uppgav att de upplevt någon form av fysisk eller psykisk negativ reaktion efter utlandstjänsten. Flera familjer upplever också att deras partners haft svårt att ställa om efter utlandstjänsten till ett liv här hemma. 14 procent av officerarnas anhöriga hade upplevt sådana svårigheter hos sin partner. Sådana problem är vanligare bland dem som tjänstgjort i Afghanistan än till exempel Kosovo eller Liberia.
Officersförbundets undersökning kommer nu att lämnas över till regeringens särskilde veteranutredare Allan Widman. Lars Fresker hoppas att både han och Försvarsmakten tar till sig resultaten och skapar ett fullständigt familjeprogram. Något som finns i många andra länder.
- Våra anhöriga är värda ett bättre stöd än de får idag. Kanada och Tyskland är exempel på länder som kommit långt på detta område. Där har man insett att soldaterna och officerarna gör ett bättre arbete om deras anhöriga här hemma mår bra, säger Lars Fresker.