Publicerad: 2026-09-09
Det är naturligtvis positivt att militära yrken har få långa sjukskrivningar. En låg sjukfrånvaro är bra både för den enskilde och för Försvarsmaktens förmåga att lösa sitt uppdrag. Samtidigt behöver resultaten tolkas med viss försiktighet.
Skandias sammanställning – Sveriges sjukaste yrken 2026 – visar att personer i militära yrken i genomsnitt hade två sjukskrivningsdagar under 2025, men statistiken omfattar endast sjukskrivningar som varat längre än 14 dagar. Den säger därför inte något om kortare sjukfrånvaro eller om den samlade förekomsten av ohälsa bland Försvarsmaktens anställda.
Det finns också flera tänkbara förklaringar till de låga talen. Militär personal genomgår fysisk och medicinsk selektion, personalgruppen är yngre och består av en större andel män än arbetsmarknaden i stort. Forskning om den så kallade ”healthy soldier effect” visar att sådana selektionseffekter har betydelse när militär personals hälsa jämförs med andra grupper.
Det finns det anledning att se sjukfrånvaron tillsammans med andra mått på arbetsmiljön. I Officersförbundets medlemsundersökning uppger 80 procent att personalbristen har ökat deras arbetsbelastning och 74 procent att kompetensbristen påverkar verksamheten negativt. Endast 55 procent anser att arbetsmiljön är god och 39 procent att Försvarsmakten värnar balansen mellan arbete och privatliv.
”Officersförbundet får återkommande uppgifter om att anställda använder kompensationsledighet eller semester när de är sjuka, bland annat för att undvika karensavdrag. Vi har ingen statistik som visar hur omfattande detta är och kan därför inte bedöma vilken betydelse det har för sjuktalen. Men även detta visar behovet av att inte likställa registrerad sjukfrånvaro med den faktiska förekomsten av ohälsa”, säger Martin Sachs, som är förbundets ombudsman med fokus på arbetsmiljö.
Försvarsmaktens låga sjukskrivningstal är alltså värda att glädjas åt. Men de bör inte användas som bevis för att arbetsmiljön är god eller arbetsbelastningen hållbar.
”För att få en rättvisande bild behöver sjukfrånvaron vägas samman med bland annat arbetsbelastning, återhämtning, övertid, sjuknärvaro och möjligheten att förena arbete med privatliv”, säger Martin Sachs.
