Nya tider men lönefrågan består
I dagarna avhålls Officersförbundets förbundsmöte och det har många syften. Viktigast är dock att ta avstamp för att säkerställa att vårt förbund fortsatt är den relevanta parten på arbetsmarknaden som vi vill vara.
På förbundsmötet den 14–16 november står en rad viktiga frågor på agendan. Bland annat åligger det oss i förbundsstyrelsen att återrapportera utfallet av de uppdrag vi fick vid förra förbundsmötet. Men framförallt ska medlemmarna genom sina ledamöter lägga fast ett nytt fackligt program för de närmaste åren. I det fackliga programmet beskrivs uppdragen som ska genomföras under den kommande perioden. Dessutom avhandlas medlemsavgifter, ekonomi samt stadgar och det ska också väljas nya förtroendevalda som ska leda förbundet fram till nästa förbundsmöte. Utöver detta ska de motioner som enskilda och föreningar skickat in behandlas och på ett bra sätt vägas in i den helhet som ska styra förbundets arbete framåt. Allt för att vi, utifrån medlemmarnas vilja, ska vara en ansvarstagande dialogpart för våra med och motparter.
Myndigheten blundar
Men efter att krutröken lagt sig och vi har nya förtroendevalda på plats och ett nytt fackligt program kan vi vara säkra på att ett område ligger kvar: vårt krav på lön. Det ska vara en lön som motsvarar de krav som ställs på militär personal och som överensstämmer med det ansvar och den unika kompetens som personalen innehar. Det räcker inte längre med en klapp på axeln, medarbetarna måste också se att det goda arbete de utför ger utdelning i lönekuvertet. Myndighetsledningen verkar blunda för det faktum att Försvarsmakten blir mindre konkurrenskraftig ur löneperspektivet för varje år som går. Från 2012 till 2016 har ingångslönerna i ett antal yrken vi jämfört med ökat med 1 800 upp till 2 000 kronor. Under samma tidsperiod hänvisas soldater och yrkesofficerare till samma lägstalöner som beslutades 2012. För de som redan är inne i yrket uppträder samma fenomen – att ta större ansvar och
utökade arbetsuppgifter betalar sig inte som det borde. Att Försvarsmakten inte tydligt erkänner för sig själv och omvärlden att lönen är viktig när det gäller att behålla personal leder inte in på en framgångsrik väg för att långsiktigt personalförsörja Försvarsmakten.
JAS utan piloter flyger inte alls
I våra förhandlingar med Försvarsmakten yrkar därför Officersförbundet nu på ökning för de med allra lägst lön. För GSS innebär det en ökning från 18 000 kronor till 20 500 kronor och för officerare en höjning från 22 000 kronor till 25 000 kronor, samt en höjning på minst 6,5 procent att fördela över tre år för all militärt anställd personal. Som jag skrev på SvD i somras, Officersförbundets medlemmar kommer att fortsätta utbilda, öva och leverera insatser men vi kommer inte att vara nöjda. Ett antal kommer att lämna Försvarsmakten i förtid samtidigt som vi står inför stora pensionsavgångar. Vakanserna kommer att bli fler och det kommer vara fortsatt svårt att fylla dagens utbildningsplatser och de tillkommande platserna – om inte anställningsvillkoren och arbetssituationen blir bättre. JAS utan piloter flyger inte alls, fler brigader utan utbildad och tränad personal har ingen förmåga och så vidare.
Förändrat mind-set
Jag brukar ofta säga att det måste till en förändring av förhållningssätt, mind-set, inom Försvarsmakten. Det gäller att ställa om efter många års neddragningar för att tillvarata initiativkraften som finns inom organisationen. Den syn på lönesättning som vi ser i dag utgör verkligen ett tydligt exempel på föråldrat förhållningssätt. Vill Försvarsmakten ha piloter till JAS-planen och personal på brigaderna så måste ett uppvaknande till.
Nya tider men lönefrågan består
I dagarna avhålls Officersförbundets förbundsmöte och det har många syften. Viktigast är dock att ta avstamp för att säkerställa att vårt förbund fortsatt är den relevanta parten på arbetsmarknaden som vi vill vara.
På förbundsmötet den 14–16 november står en rad viktiga frågor på agendan. Bland annat åligger det oss i förbundsstyrelsen att återrapportera utfallet av de uppdrag vi fick vid förra förbundsmötet. Men framförallt ska medlemmarna genom sina ledamöter lägga fast ett nytt fackligt program för de närmaste åren. I det fackliga programmet beskrivs uppdragen som ska genomföras under den kommande perioden. Dessutom avhandlas medlemsavgifter, ekonomi samt stadgar och det ska också väljas nya förtroendevalda som ska leda förbundet fram till nästa förbundsmöte. Utöver detta ska de motioner som enskilda och föreningar skickat in behandlas och på ett bra sätt vägas in i den helhet som ska styra förbundets arbete framåt. Allt för att vi, utifrån medlemmarnas vilja, ska vara en ansvarstagande dialogpart för våra med och motparter.
Myndigheten blundar
Men efter att krutröken lagt sig och vi har nya förtroendevalda på plats och ett nytt fackligt program kan vi vara säkra på att ett område ligger kvar: vårt krav på lön. Det ska vara en lön som motsvarar de krav som ställs på militär personal och som överensstämmer med det ansvar och den unika kompetens som personalen innehar. Det räcker inte längre med en klapp på axeln, medarbetarna måste också se att det goda arbete de utför ger utdelning i lönekuvertet. Myndighetsledningen verkar blunda för det faktum att Försvarsmakten blir mindre konkurrenskraftig ur löneperspektivet för varje år som går. Från 2012 till 2016 har ingångslönerna i ett antal yrken vi jämfört med ökat med 1 800 upp till 2 000 kronor. Under samma tidsperiod hänvisas soldater och yrkesofficerare till samma lägstalöner som beslutades 2012. För de som redan är inne i yrket uppträder samma fenomen – att ta större ansvar och
utökade arbetsuppgifter betalar sig inte som det borde. Att Försvarsmakten inte tydligt erkänner för sig själv och omvärlden att lönen är viktig när det gäller att behålla personal leder inte in på en framgångsrik väg för att långsiktigt personalförsörja Försvarsmakten.
JAS utan piloter flyger inte alls
I våra förhandlingar med Försvarsmakten yrkar därför Officersförbundet nu på ökning för de med allra lägst lön. För GSS innebär det en ökning från 18 000 kronor till 20 500 kronor och för officerare en höjning från 22 000 kronor till 25 000 kronor, samt en höjning på minst 6,5 procent att fördela över tre år för all militärt anställd personal. Som jag skrev på SvD i somras, Officersförbundets medlemmar kommer att fortsätta utbilda, öva och leverera insatser men vi kommer inte att vara nöjda. Ett antal kommer att lämna Försvarsmakten i förtid samtidigt som vi står inför stora pensionsavgångar. Vakanserna kommer att bli fler och det kommer vara fortsatt svårt att fylla dagens utbildningsplatser och de tillkommande platserna – om inte anställningsvillkoren och arbetssituationen blir bättre. JAS utan piloter flyger inte alls, fler brigader utan utbildad och tränad personal har ingen förmåga och så vidare.
Förändrat mind-set
Jag brukar ofta säga att det måste till en förändring av förhållningssätt, mind-set, inom Försvarsmakten. Det gäller att ställa om efter många års neddragningar för att tillvarata initiativkraften som finns inom organisationen. Den syn på lönesättning som vi ser i dag utgör verkligen ett tydligt exempel på föråldrat förhållningssätt. Vill Försvarsmakten ha piloter till JAS-planen och personal på brigaderna så måste ett uppvaknande till.
Stockholm, 31 oktober 2017
Lars Fresker, förbundsordförande