Läsare, tack för denna tid

Jag vill tacka alla er som mött mig på övningar i vardagen, i fält och på staber och skolor. Ni som skrivit insändare, ringt, mejlat och pratat ansikte mot ansikte. Alla ni som läst. Det har varit ett privilegium att få möta er och att få lön för att följa utvecklingen under dessa år. Att få se hur det ryska anfallet på Georgien gjorde visst avtryck för att nästan glömmas bort, innan den ryska aggressionen mot Ukraina och Krim och undervattenskränkningen på hösten 2014, gjorde att många vaknade. (Redan dessförinnan visste vi på redaktionen att antalet undervattensincidenter ökat, vilket vi kunde skriva och få bekräftat redan till numret innan undervattenskränkningen skedde.)

Det har också varit tragiskt att se insatsen i Afghanistan bli blodigare och svårare, för att därefter se det svenska truppbidraget avvecklas, när våra internationella ISAF-partners gjorde detsamma, utan att Afghanistan kommit på fötter. Att få se hur försvarets fokus på internationella insatser minskade parallellt med Afghanistan-avvecklingen. 

Ständig underfinansiering

Det som har varit konstant är den ständiga underfinansieringen och myndighetens kamp för att försöka skyffla bristerna till den del av verksamheten där de för stunden gör minst ont. Samtidigt måste jag medge att det finns ett visst gryende hopp i att se den ökade politiska finansieringsviljan – fastän den just nu framstår som otillräcklig. Det har varit intressant att få avsluta denna tid med reportagebesök på övningen Aurora. På förbandsbesök de senaste åren har jag ofta fått se hur förbanden och försvarsgrenarna jobbat med att lägga grundstenarna för årets övning.

Öppen och rak

Ytterligare en sak som jag fått följa är öppenhetskonjunkturen i Försvarsmakten. Den har gått mot en allt öppnare kultur, även om den nu börjat visa vissa tecken på att slutas igen. Jag förnekar inte att det finns ett behov av sekretess, speciellt när utomstående aktörer aktivt söker underrättelser. Det jag talar om är behovet att våga påtala och stå för brister – i syfte att de ska åtgärdas. Om politik och allmänhet inte får möjlighet att se de stora luckor försvaret har – till följd av år av underfinansiering – lär inte behövda resurser skjutas till. En än mer ökad öppenhet om vilka incidenter som faktiskt sker i dag – i riket och i närområdet – skulle ge allmänheten en bättre bild av det verkliga läget. Tystnad gynnar inte återuppbyggnaden av svensk försvarsförmåga. Öppenhet och ärlighet gör det.

Timmar av grävande i diarielistor har gett en del dolda guldklimpar, varav jag bjuder på en goding på sidan 42 – en inkommen handling från tiden efter underrättelseoperationen Örnen 2014. Om ni bara visste vad som döljs i diarielistornas djup... Sådant som normalt endast glosögda murvlar och obesjungna arkivarier får glädjen att ta del av.

Tack för denna tid och tack för att ni läst och kommenterat, berömt och kritiserat. Jag kommer stundtals att sakna detta, men det känns glädjande att få lämna tidningen i Josefine Owetz kreativa händer. Glöm inte att tipsa henne om gott såväl som ont!

Med vänliga hälsningar
DANIEL SKOGLUND,
Chefredaktör emeritus

Vid önskemål om kontakt i framtiden:
skoglunddaniel@hotmail.com
Twitter: @dan_skog