OT 7/2015: Dags att ta befälet över professionen
Synpunkter har alltid funnits på officersutbildningen och vad de nyutbildade officerarna kan vid hemkomst från skolan. Så var det när vi kom hem från Officershögskolan och så är det nu.
För att skapa en relevant utbildning som motsvarar dagens och morgondagens behov krävs att alla aktörer landar in i en tydlig riktning.
Det pågår en utredning om framtidens officersutbildning under ledning av rikshemvärnschefen Roland Ekenberg. I utredningen förs, såvitt jag är informerad, bra och utvecklande diskussioner. Det har också genomförts en serie seminarier med de huvudsakliga intressenterna av officersutbildningen.
Sammantaget känns det som att vi har goda förutsättningar att få en rapport som kan utgöra ett bra underlag för framtidens officersutbildning. En väsentlig del som utredningen har uppmärksammat är bristen på förståelse och kunskap om varför vi ska ha en akademisk professionsutbildning och vad man kan och inte kan göra i ett akademiskt utbildningssystem. Det måste omhändertas av rapporten men också av Försvarshögskolan och Försvarsmakten. Här finns mycket mer att göra.
Klargör de två officersrollerna
En väsentlig del som också krävs är att vi tillsammans med Försvarsmakten slutligen klarlägger de olika rollerna som såväl officerare som specialistofficerare har, men även gruppbefälens roll måste ingå i den helheten.
Yrkesutvecklingen för de olika kategorierna är en viktig del som i mångt och mycket styrs av just utbildningen och utbildningssystemet men även av hur Försvarsmakten väljer att organisera sig. Det är därför centralt att dessa två delar hänger ihop, organisation och utbildning. Rollen för och utbildningen till specialistofficer har varit föremål för flera ställningstaganden de senaste åren och nu är det officersutbildningen som utgör det primära intresset.
Officersförbundets uppfattning är officersutbildningen ska bli en professionsutbildning baserad på ett vetenskapligt förhållningssätt inom ramen för en akademiskt genomförd utbildning. Officersyrket behöver utveckla en helhet med såväl en professionsprogression som en akademisk progression. En akademisk utbildning även med forskarutbildning och forskning i kombination med övriga inomverksutbildningar, gör att yrket kan generera en egen kunskapsutveckling.
Målsättningen är att avgränsa och vårda ett professionsunikt kunskapsområde som ingen annan bär ansvar för.
Vikten av goda lärare
En avgörande förutsättning för att kunna genomföra detta är att det finns tillräckligt med lärare med rätt kompetens på såväl Försvarshögskolan som på Försvarsmaktens skolor. Därför är det av största vikt att Försvarsmakten säkerställer kompetensförsörjningen vid Försvarshögskolan och andra skolor. För att nå dit hän kommer det att krävas såväl officerare som har en examen på avancerad nivå som disputerade officerare i professionens kärnämnen.
Naturligtvis bör även lärare med färska expertkunskaper inom professionen tillföras. En avgörande faktor för att kunna få en god tillströmning på lärarna är att de erfarenheter som läraren tillgodogör sig tas tillvara vid återkomst till Försvarsmakten och ses som den berikning det innebär. För att lyckas med det måste Försvarsmakten också bredda sin syn på hur man kan använda disputerade officerare.
Semesterlönegarantin
En stor del av förbundets verksamhet har sedan slutet av september fokuserats på att ta hand om Försvarsmaktens felaktiga hantering av semesterlönegarantin. Försvarsmakten har återkrävt pengar på ett sätt som strider mot lag och överenskomna regler.
De drabbade är dessutom ofta våra yngsta och lägst betalda medlemmar, både soldater, sjömän och yngre officerare. Det känns därför bra att vi kunnat stödja dem i att inte bli överkörda av Försvarsmakten. Försvarsmakten har avskrivit alla skulder på 3 000 kronor och nedåt. Just nu räknar vi med att få hantera de tvister som uppstår för de kvarvarande cirka 900 medlemmar som bestridit sina skulder.
STOCKHOLM, 30 OKTOBER 2015
LARS FRESKER, FÖRBUNDSORDFÖRANDE