Hoppa till huvudinnehåll

OT 3/2015: Värdet i pensionen måste bevaras

Den kommande inriktningspropositionen om försvaret upptar naturligtvis mycket av mitt och förbundets fokus i dessa dagar. Men ännu mer tankekraft och hårt arbete läggs på de förhandlingar som äger rum om pensioner. Går de fel kan de på sikt få lika stora effekter för Försvarsmakten som ett bristfälligt försvarsbeslut.

Låt mig inledningsvis göra klart att förhandlingarna om ett nytt pensionsavtal för statligt anställda inte kommit till på vårt eller något annat fackförbunds initiativ. Det var Arbetsgivarverket som i senaste avtalsrörelsen, under hot om uppsägning av det nu gällande avtalet, tvingade oss att göra en överenskommelse om ramarna för ett nytt, avgiftsbestämt avtal och att inleda förhandlingar.

För att förstå varför pensionsförhandlingarna är så pass viktiga måste vi sätta in dem i ett större sammanhang. Vi, inom staten, har historiskt sett haft relativt låga löner men de kringliggande anställningsvillkoren har varit bättre – fullmaktsanställning, marknadens bästa trygghetsavtal, marknadens bästa pensionsavtal, lång semester med mera. Den senaste tiden har dock område för område förändrats och ligger nu på samma nivå som den övriga arbetsmarknaden. Detta dock utan att lönerna har justerats uppåt. Tvärtom har vi i många fall tappat i lön relativt andra sektorer.

Fortsatt bra pension

Pensionsförhandlingarna rör för oss två huvudfrågor, en fortsatt bra nivå på pensionen i ett nytt pensionsavtal (inkl. tillhörande delar) och pensionsåldern för officerare och flygförare.

Det nya pensionsavtalet kommer som det ser ut i överenskommelsen inför förhandlingarna att omfatta de födda 1987 och senare. En självklarhet är att det nya avtalet ska svara upp mot våra förväntningar på en bra pension som man ska kunna leva på utan att radikalt behöva sänka sin levnadsstandard.

För oss är det också en grundförutsättning att avtalets värde ska bevaras även om det inte, i och med att arbetsgivaren vill byta pensionssystem från förmånsbestämt till avgiftsbestämt, kommer att fördelas på exakt samma sätt.

Det kan innebära att vissa grupper får det lite bättre, en lösning skulle kunna vara att soldater och sjömän tjänar in till pension från en lägre ålder en annan att delpensionsavtalet blir förmånligare och med fler möjligheter. Det kan tyvärr också innebära att vissa grupper får det lite sämre. Vår grundläggande utgångspunkt är dock att morgondagens pensionärer totalt sett ska klara sig lika bra på sin pension som dagens.

Pensionsåldershöjning

Utifrån det samhällsbehov som finns att, i takt med att medellivslängden ökar, arbeta längre för att klara av kostnaderna för pensionerna har också våra pensionsåldrar kommit upp på förhandlingsbordet. Något som dock verkar ha kommit bort är verksamhetens behov. Här får Officersförbundet svara upp för såväl myndighetens som medlemmarnas behov. Vi saknar en analys av vilka effekter för verksamheten en höjning av pensionsåldern skulle få, inte minst i skenet av att vi nu också har ett tvåbefälssystem och det skärpta säkerhetspolitiska läget.

Vi kan se hur tidigare förändringar av pensionsålder för officerare har föregåtts av analyser som resulterat i ett antal konkreta åtgärder, till exempel inrättandet av speciella militära befattningar.

I dagens anorektiska organisation finns ingen plats för improvisationer, utan behoven måste klarläggas innan och åtgärder vidtas för att kunna hantera konsekvenserna. Eller finns det en icke uttalad plan om att officerare inte ska få arbeta fram till pension utan tvingas lämna i förtid för att inte organisationen kan hantera personalen intill ordinarie pensionsålder?

En avgörande fråga är naturligtvis för vilka en pensionsåldershöjning skulle gälla. Som jag skrev tidigare så är bilden att det nya pensionsavtalet ska gälla för de som är födda 1987 och senare. Från vilken ålder en eventuell pensionsåldershöjning skulle ske ligger ännu dolt i "förhandlingsdimma", men troligen vill arbetsgivaren att detta ska komma på plats mer eller mindre omedelbart.

Tyvärr tror jag att vi tvingas återkomma i detta ämne till er medlemmar innan vi har ett nytt avtal på plats. 

STOCKHOLM 2 APRIL 2015
LARS FRESKER,
FÖRBUNDSORDFÖRANDE