OT 2/2014: Avgörande löneavtal i hamn
I början av februari blev slutligen förbundet och Försvarsmakten överens om ett löneavtal som sträcker sig över hela avtalsperioden 2013–2016. Avtalet innebär bland annat ett garanterat lägsta värde för kollektivet vid var och en av de tre revisionerna.
Erfarenheterna från förra årets revisionsförhandlingar, Rals 2012 inom Försvarsmakten utgjorde självklart grunden för vår förhandlingsingång.
Förra årets process var inget vi själva valde utan något vi blev tvungna till utifrån hur vårt centrala avtal ser ut och Försvarsmaktens ovilja att låta förbandens parter sluta avtal om nya löner. Det ledde, efter att vi begärt konsultation med centrala parter som ett sista försök att få till en samförståndslösning, till ett försvarsmaktsavtal där förbandens parter tog fram förslag till lönesättning som sedan beslutades på Försvarsmaktsnivå.
Det upplevdes som krångligt, tog onödigt lång tid och skapade i onödan motsättningar mellan parterna på förbandsnivå vid vissa förband. Efter att vi utvärderat och hört föreningarna i frågan var medskicken inför årets förhandlingar tydliga;
• Det ska finnas en fastställd siffra att förhålla sig till (utrymme)
• Man ska föra förhandling hela vägen till nya löner på förbandsnivå (fördelning)
Längre avtal ger arbetsro
Utifrån detta så har vi nu landat i ett treårigt avtal som också innebär en återgång till att avtalen sluts på förbandsnivå. Ett långsiktigt avtal ger också arbetsro för Försvarsmakten att utveckla sina processer, vilket vi anser kommer att gynna medlemmarna också.
Avtalet har alltså löst upp ett flertal knutar mellan oss och Försvarsmakten. Det finns nu goda förutsättningar för att lönerevisionerna 2014 och 2015 ska kunna genomföras i nära anslutning till revisionsdatumet istället för som tidigare långt i efterhand.
Försök med lönesättande samtal
En fråga som har varit angelägen för Försvarsmakten sedan flera år tillbaka är lönesättning genom lönesättande samtal. Som en del i avtalskonstruktionen har nu parterna kommit överens om att genomföra detta som försök under revisionerna för 2014 och 2015. Då det är ett stort steg att gå från traditionell förhandling till lönesättande samtal är vi dels överens om
att genomföra partsgemensam utbildning i frågan, dels att det ska finnas en individgaranti för medlemmarna om 200 kronor för de förband som anser att det gagnar försöket.
För att försöksåren ska ge oss ett bra underlag inför framtida avtal krävs att alla inblandade parter får bästa möjliga förutsättningar. Här står vi alltså tillsammans med Försvarsmakten inför en gemensam stor utmaning.
En annan fråga jag ofta får är den om vad den decentraliserade hantering av frågor som rör individen, inklusive lön, som den statliga arbetsgivarpolitiken egentligen innebär. Svaret jag tvingas ge är att decentraliseringen i stora stycken bara är en fasad.
Vår upplevelse är att aldrig tidigare har så många frågor bestämts centralt på arbetsgivarsidan, det man sedan kallar decentralisering är att man efter beslut överlåter till de så kallade arbetsgivarföreträdarna längre ut i organisationen att verkställa besluten.
Något beslutsmandat på lägre nivå som en decentralisering borde innebära finns alltså inte. Medlemmar på alla nivåer upplever detta som oerhört frustrerande och otillfredsställande.
Förbundets slutsats är att det som behövs för att minska frustrationen är ett reellt inflytande över arbetssituation och villkor. För att uppnå detta behöver vi tillsammans pröva alternativa vägar för att se om vi med vår kollektiva kraft kan hitta nya metoder som genom inflytande säkerställer såväl en bra lönebildningsprocess, medverkar till att lön fungerar som ett stimulansmedel för bra prestationer och inte skapar frustration bland medlemmarna.
Frustration inom andra avtalsområden
Jag har i mina ledare vid några tillfällen berört behovet av att tydliggöra medlemmens och förbundets inflytande i löneprocessen. Här har jag tidigare upplevt att vi som förbund stått relativt ensamma. Nu har jag dock fått några tydliga signaler från andra områden inom staten att även de önskar ett tydligare fokus på inflytande vilket gör att vi förhoppningsvis kan samla oss på den fackliga sidan inför nästa avtalsrörelse.
Förbundsmöte i november
Det är inte bara i löneprocessen inom Försvarsmakten som medlemsinflytandet ska märkas. Även vårt eget förbund måste präglas av detta. I år är ett förbundsmötes år och det är därför extra viktigt att du som medlem är aktiv och talar om hur du vill att förbundet ska utvecklas framöver. Låt din röst göras hörd när din officersförening ska nominera kandidater till nästa förbundsstyrelse och sätt igång och börja skissa på motioner.
Stockholm 24 februari 2014
Lars Fresker, förbundsordförande.