Försvarsmakten anser att den svenska modellen där arbetsmarknadens parter gör upp om löner och arbetsvillkor har så pass negativa säkerhetspolitiska konsekvenser att den måste begränsas och ersättas av lagstiftning. Det framgår i det budgetunderlag som Försvarsmakten idag lämnade in till regeringen.
– Försvarsmaktens budgetunderlag är direkt pinsamt. Utan att ge några konkreta exempel försöker man inbilla regeringen att kollektivavtalen som rör försvarets personal är ett säkerhetspolitiskt hot, säger Lars Fresker, ordförande i Officersförbundet.
Idag lämnade Försvarsmakten in sitt underlag till regeringens kommande budgetproposition. I skrivelsen finns ett antal formuleringar som fått de fackliga organisationerna inom försvaret att reagera mycket starkt. Försvarsmakten skriver i sitt budgetunderlag att många av de villkor som idag regleras av kollektivavtal är av säkerhetspolitisk karaktär och därför borde regleras i en ny skräddarsydd lag i stället. Officersförbundets ordförande Lars Fresker är upprörd och ställer sig frågande till Försvarsmaktens påstående.
– Vi har sedan 1965 haft ett kollektivavtalssystem i staten som ger oss samma rättigheter som alla andra på svensk arbetsmarknad. Försvarsmakten försöker nu vrida klockan tillbaka och göra försvaret till någon form av kollektivavtalsmässigt undantag på svensk arbetsmarknad, säger Lars Fresker.
Redan idag är personalen i Utlandsstyrkan i flera avseenden undantagna från svensk arbetsrätt. Men enligt Försvarsmakten är detta inte tillräckligt. För att försvaret ska kunna klara sina uppdrag måste en ny lag tas fram. Den nya lagen ska gälla för all insatsverksamhet och ska, till skillnad från många andra arbetsrättsliga lagar, inte vara förhandlingsbar. Exakt vilka områden som Försvarsmakten definierar som insats framgår dock inte av underlaget.
Officersförbundet och SACO Försvar som tillsammans representerar cirka 50 procent av de anställda i Försvarsmakten har lämnat in ett gemensam yttrande till regeringen där man starkt kritiserar Försvarsmaktens agerande. I yttrandet kräver man att Försvarsmakten ska ge exempel på vilket sätt kollektivavtalen har en negativ påverkan på säkerhetspolitiken.
Officersförbundet och SACO Försvar menar att det finns all anledning för övriga fackförbund på arbetsmarknaden och riksdagens övriga partier att bevaka hur regeringen hanterar Försvarsmaktens begäran. Skulle Försvarsmakten få gehör för sina krav kommer många andra myndigheter att begära samma sak. Att försvarets verksamhet i det här avseendet skulle vara unik för svensk arbetsmarknad håller inte Lars Fresker med om.
– Räddningsverket, sjukvården och polisens verksamheter är också av en tydlig insatskaraktär. Givetvis kommer ett antal andra myndigheter att ställa motsvarande krav om regeringen går med på Försvarsmaktens begäran, säger Lars Fresker.