Under Rikskonferensen tävlade såväl journalister som politiker om att förfasa sig över försvarets oförmåga att få debet och kredit att gå ihop. Försvarsministern svor sig fri från ansvar och överlät åt ÖB att förklara orsakerna till den ekonomiska krisen. Helt oförberedd på ”avslöjandet” var man dock inte från Försvarsmaktsledningens sida och mitt intryck är att man för en gångs skull vågade vara tydlig och att en stor del av det ansvaret studsade tillbaks till den politiska nivån. Det kändes bra att ÖB inte genast ställde sig vid skampålen utan att han den här gången bet tillbaks. Det var faktiskt på tiden.

För tvärtemot vad som brukar hävdas i den allmänna debatten så har försvarsanslagens andel av BNP mer än halverats de senaste 30 åren. ÖB illustrerade detta fenomen under Rikskonferensen och hävdade att om försvarets andel av BNP skulle vara lika stor idag som 1988 skulle detta innebära ett försvarsanslag på 75 miljarder. Jämförelsen stämmer till eftertanke och jag tror att åtminstone några politiker tog till sig budskapet. Försvarsanslagens storlek har givetvis en avgörande inverkan på försvarets förmåga och det är dags för politikerna att öppet medge detta.

Högsta betyg
Försvarets ekonomi är dock en ständigt återkommande fråga och den som letar efter enkla svar på svåra frågor brukar hävda att Försvarsmaktsledningen inte har någon kontroll över hur skattebetalarnas pengar används. Detta må till viss del ha ägt sin riktighet i det förflutna, men den här gången är det inte en rättvis beskrivning. Faktum är att Ekonomistyrningsverket så sent som förra året gav Försvarsmakten högsta betyg – AA – i sin årliga värdering där punkterna redovisning, finansiering och intern kontroll bland annat mäts. I ljuset av detta framstår Försvarsministerns utspel om att ge just Ekonomistyrningsverket i uppdrag att bistå Försvarsmakten med bokföringen som lite insinuant och elakt. Försvarsmakten bär givetvis det främsta ansvaret för den ekonomiska situationen, men det är inte slarv och slöseri som är orsaken den här gången.

Den avgörande förklaringen till försvarsmaktens ekonomiska bekymmer ska snarare sökas i den nya insatsorganisationen. En organisation organiserad och utrustad för att användas dagligen är dyrare än en förrådsställd. Som exempel på detta kan vi ta Nordic Battlegroup (NBG). Som koncept är NBG helt nytt och ingen, vare sig politiker eller Försvarsmakt, har egentligen haft någon klar bild över vilka kostnader som NBG skulle medföra. För detta kan givetvis Försvarsmakten kritiseras, men vi får inte glömma att det är riksdagen som fattat beslut om vår medverkan i NBG.

Måste lyfta blicken
Men Försvarsmakten är givetvis inte utan skuld i denna fråga. Det finns en överambition inom försvaret som inte alltid är av godo. Denna överambition tar sig uttryck i att vi ofta försöker att överträffa oss själva. Ingen vill släppa på något ur ”sitt” ansvarsområde. När det gäller att få en hållbar balans mellan uppgifter och resurser är det verkligen viktigt med EN försvarsmakt. Att som i dag fortsätta att bevaka sina revir utan att lyfta blicken leder inte till en hållbar utveckling. En viktig lärdom för Försvarsmaktsledningen är också att inte reflexmässigt säga ja till all verksamhet som politikerna efterfrågar. Inte heller ska vi leverera mer än vad som är beställt. Kräv erforderliga resurser eller säg ifrån. Om inte annat för personalens skull.

Försvarsmakten måste få en hållbar planering och en rimlig balans mellan ställda uppgifter och resurser. Försvarsberedningen som i juni ska presentera den rapport som ska ligga till grund för försvarets framtida inriktning har här en avgörande nyckelroll. Att det är en officer, Karin Enström (m), som leder utredningen inger ett visst hopp. Kanske krävs det någon som har en fot i båda läger för att politiker och försvarsanställda ska förstå varandra.

Tack, Svante Palme
Detta nummer är det sista numret med Svante Palme vid rodret. Efter nästan 20 år i förbundets tjänst (ORF, Officersförbundet) går han nu i välförtjänt pension. Jag vill därför avsluta denna ledare med att rikta ett stort och hjärtligt tack till Svante för allt arbete som han lagt ner med förbundets tidning. Lycka till med livet som pensionär, Svante.

Lars Fresker
Förbundsordförande
Östersund den 22 januari 2008 

Lars Fresker omvaldes till förbundsordförande under kongressen i november 2005. Ordförandeposten har han haft sedan 2001. Lars Fresker har en bakgrund inom armén och har huvudsakligen tjänstgjort vid Fältjägarna.